Målbild

Härom dagen diskuterade vi vår målbild och ett drömscenario. Här är vår målbild för bröllopet:
Mikael sa:

* Bli gift :)

* Att Anja ska bli nöjd med dagen -- annars får jag lida för det i sex år :)

Tja, egentligen räcker ju det, men om vi nu måste specificera något för att vi ska kunna välja, fortsatte jag med:

* Att jag inte ska bli ett vrak.

* Att jag inte ska stressa under bröllopsdagen.

* Ha ett classy bröllop.

* Att det ska vara trevligt, både för oss och för gästerna.

*Sedan började vi gå ner på detaljer och när/var/hur/varför:

* Bli gift :)
Vi gick igenom vad som behöver hända för att det ska kunna ske. Lite läskigt att det hänger på andra. Ja, inte ATT vi gifter oss, men om vi hinner få tillstånd att gifta oss i templet.

Jag har as we speak släpat fram skrivaren från under sängen, hittat papper och satt i sladdar och skrivit ut ansökan om hindersprövning. Det känns vuxet :)

* Att Anja ska bli nöjd med dagen -- "annars får jag lida för det i sex år" :) Här kan vi väl lägga till att jag ska sluta bröllopsporrsurfa och drömma om det ouppnåeliga (jag har drömt sen vi förlovade oss, nur är det dags för verkligheten)

* Att jag inte ska bli ett vrak.
M a o får jag inte ta på mig för mycket förarbete, utan vi ska bestämma en tydlig och förståelig plan och delegera ut.

* Att jag inte ska stressa under bröllopsdagen.
Det uppnår vi genom att dagen är välplanerad, innehåller få aktiviteter, att vi har tänkt ut tider och lagt marginaler emellan. Och (fast det skrev vi inte då, men jag inser det nu) att jag litar på att de som hjälper till kan sin sak och gör vad de har lovat.

* Ha ett classy bröllop.
M undrar lite vad ett classy wedding egentligen är. Vackert, välordnat, stilfullt, elegant, helst med riktigt porslin. Räcker det? Att det ska finnas plats för det ena och det andra, d v s att det ser lugnt istället för kaosartat ut om man försöker knö in allt på samma ställe. Jag skrev genomtänkt, men han var inte helt på det klara med var det innebar.

* Att det ska vara trevligt, både för oss och för gästerna.
Trevligt för oss tror jag kan genomföras genom att middagen inte har för många gäster utan att man hinner träffa alla och mer eller mindre umgås med dem. Att folk får hämta mat själv i bufféform tycker jag är trevligt, just för umgängets skull. Det blir då flera "mötesplatser". Att det finns "aktiviteter" under middagen som sammanlänkar alla gästerna, så man inte bara känner att man är på bröllop med dem som sitter vid samma bord som en själv. Att alla kan se varandra, d v s inte sitter i separata rum, är görviktigt för mig, precis som tiden. Det ska finnas nog mycket tid att mingla lite och prata med vänner och nya bekanta.

Trevligt för gästerna? Att det finns bra balans mellan tal och musik (dvs inte åtta kvartslånga tal och ett musiknummer) och att det är god kvalitet på bägge (inge' buskis-stil). Att gästerna har en chans att prata med brudparet, gärna mer än att undvika att lämna ett läppstiftsmärke på den vita brudklänningen vid den obligatoriska grattiskramen. Maten är viktig. Nu pratar vi middag bara. Om maten ska vara varm, ska den vara varm och tvärtom. Ingen rinnande glass eller kall varmrätt är lyckat. Inte heller om maten tar slut. Förfärligt är också om folk väntar sig middag, kommer hungriga och bara får en konstfärdig snitt. Det är inte kul om alla har myror i kroppen efter korvmojjen. Så vi ska vara noga med att skriva ut vad det är att vänta sig, matmässigt. Samma med kläderna. Jag personligen vill hellre att folk ska overdress än underdress, men för gästernas skull ska vi precisera hur vi har tänkt oss klädtemat på festen.
Gästerna ska inte heller plötsligt förväntas bidra med tal eller sång, för att det exempelvis fattas en programpunkt. Ingen ska behöva göra något han/hon inte är bekväm med. Det ska också gå att ta sig till platsen utan taxi, och att det gärna ska finnas boendemöjligheter också för eventuella långväga.

Sedan satt vi och spånade fritt -- verkligen helt fritt utan tanke på eller hänsyn till varken pengar, tid, eller hälsa och energi. Det blev ett rätt dyrt och jobbigt och långt bröllop, men det var bra att precisera ett drömscenario, för nu kunde vi lättare stryka saker som kändes roliga men helt onödiga (som fördrink på en liten hyrd båt) och vi kom däremot på ett par idéer som vi faktiskt vill försöka förverkliga. Ska kanske inte avslöja dem här. Men efter att ha halvt drunkat i the sea of wedding musts som finns på nätet, börjar vi nu kunna se bort från det som inte är vi och vårt.

P.S. Pappa är så söt. Han hade varit nånstans idag och hittat en gullig vas i precis rätt fuchsia färg som han köpte. Den ska de ha på sitt bord under middagen, sa han. Gulligt att han bryr sig så mycket! (Den kasnke få bli min ställa-brudbuketten-i-vas, om öppningen är lagom!)