torsdag 27 november 2008

"Redan"

Debenhams slog igen efter mellandagsrean 2006-2007.

Kanske måste åka till de där andra brudaffärerna i stan. [himlar med ögonen]

Lite pust

Ellen (och fler -- jar börjar glömma vem som ger vilket specifikt råd, men ta inte illa upp för det, jag ska följa alla även om jag glömmer vem författaren är) har varnat mig för att inte hålla på så mycket med bröllopet att det slutar att vara roligt.

Hmm. Bebisellen är klok... jag har nästan kommit dithän. När jag hade bestämt klänning och vem jag skulle köpa den av var jag rätt glad över att inte behöva titta på fler klänningar. Men nu blev det ju inte så enkelt längre. Dels var det en hemlig sak som de inte kunde tillhandahålla (om jag inte köpte två brudklänningar... vad jag nu skulle med det till), och så får jag ju inte köpa frakten via Air mail utan bara via kurir, vilket kostar mig kanske $60 extra. Tappade liksom orken då.

Men så igår kom jag på att det kanske inte ska ses som en motgång det här, utan som ett sätta att få det ännu bättre. Det finns fler som bara har klänningar än som har snygga boleros också, och kanske löser sig klänningsproblemet med att jag hittar ett fint mönster på bolero, som jag kan sy själv, och så kan jag köpa klänningen från den sajten som har billigast snygg klänning, inte från den som har billigast snygg klänning kombinerat med billigast snygg bolero.

Så idag ska jag till syaffären i VH centrum. Kommer inte ihåg i vilken grad man skulle kunna tänka sig att hitta mönster där, men jag ska i alla fall prova. Sen vet jag inte om jag borde bege mig till de stora brudaffärerna inne i stan och kolla. Och/eller till Debenhams, där jag i alla fall minns att Camilla köpte sin slöja. I London har de massor av brudgrejer på Debenhams, men jag vet inte hur det ligger till med affären i Stockholm.

Jag måste vara sjuk! Det känns som ett arbete att gå och fönstershoppa ovanstående, inte som ett nöje!!!!!!!!!!

Får se till att pussa M ordentligt, så alltihop börjar kännas som ett nöje igen.

onsdag 26 november 2008

Fototips

Portrait photography is an art and the best portrait photographers spend years perfecting their craft. While the revolution of digital photography has given us more shots than we know what to do with, this doesn't necessarily mean that we always get the results we want. When it comes to selecting a good portrait picture, from the hundreds of shots we've taken, we sometimes still have to settle for less than perfect.

Even if you're not a professional it's easy to start taking great portraits for your greeting cards, invitations, and business material. By keeping a few simple principles and techniques in mind you'll get better results every time.

Of course never forget the amateur’s cardinal rule of portrait photography – take lots!

1. Use portrait mode

Most digital cameras today have a dedicated portrait setting. If you haven't been using this setting for your portrait shots it's time to start. Without getting too technical, the portrait setting on your camera limits the depth of field. This blurs the background while putting the subject in sharp focus, which is what you want when taking a portrait.

2. Zoom for focus [images: compare zoomed and unzoomed photos of same subject]

Again, your digital cameras is likely to have a zoom function. What's important here to distinguish between optical and digital zoom. You only want to use your camera's optical zoom and never the digital zoom! Many cameras will allow you to disable this function (I keep mine off permanently). Pictures taken using the digital zoom usually look terrible and require significant post-editing on a program like Adobe Photoshop to salvage them.

By stepping back and then zooming in on your portrait subject you reduce the depth of field, putting your subject in sharper relief by blurring objects in the foreground and background. This naturally draws attention to your “zoom” subject.

3. Force the flash [image: flash setting icon]

Adjust your camera's flash setting to force the flash to go off, even if the light meter tells you the flash is unnecessary. If your camera has a red-eye reduction mode flash that's even better and you should select this mode.

By forcing the flash to go off you are creating what is known as a “fill” flash. A fill flash helps to eliminate harsh shadows that might fall across your subject's face. It also helps to give your subject a twinkle in their eye (what's known as “catchlights” in portrait photography), producing a more flattering and alive portrait.

4. Think about your lighting [images: outdoor vs. indoor]

For most amateur photographers lighting is more of an afterthought. Ask the pros, on the other hand, and they know that lighting is of paramount importance if you want to achieve good results. You've probably noticed that pictures you take indoors, using only indoor lighting (i.e. no natural, outdoor source) and your flash, usually suffer in quality. The same goes for portraits. Strive to incorporate natural light to illuminate your subject. The direction the light is coming from and the time of day come into play here.

Personally I think that the best time for taking pictures is in the hour or two before sunset, when the sun is low in the sky. Position your subject so the light is coming from behind and sideways.

Don't forget to force the flash to minimize shadows on your subject's face.

5. Best backgrounds [images: show a couple different backgrounds]

If you've followed the steps above regarding framing and zooming to limit depth of field you shouldn't have to worry about the background too much – your subject will be the main point of interest in your photo. The further your background is from your subject, the more blurred it will be and the better your subject will stand out.

It's important to think about how the background gives context to the portrait. Does it add to the picture? Is it distracting? Does it help tell the portrait tell its story?

6. Tell a story [image: show a great 'storytelling' portrait]

A great portrait tells a story about its subject. Think about this when you are composing your portrait. Does it capture who the subject is and how you want to portray them (or how they want/need to be portrayed)? A great portrait photographer has a keen interest in his or her subject and aims to tell a story with each portrait.

Keep some of these easy pointers in mind and you'll be on your way to becoming a great portrait photographer. Happy snapping!

måndag 24 november 2008

Mera grr

Dessutom "finns" inte längre kinesiska posten, eller så uttryckte killen med brudklänningen det. M a o måste jag skicka grejerna med kurir för $119. Jag vet andra som tar $69 för kurirskeppning av en klänning med underkjol och jacka, så nu surar jag lite. Jag hade ju faktiskt valt dem på grund av fraktalternativet. Så då måste jag räkna om igen och se om det är nån annan som är billigare och som jag tycker verkar bra och duktig. Tur att jag började i tid...

Och det är väl också meningen att jag ska vänja mig vid det hemska: Mikael hade rätt. För han sa: "If it seems too good to be true..." Den andra Kinafirman som erbjuder air mail har en kontaktperson som heter Jack, precis som denna firman. Och de har ingen postadress på hemsidan, bara telefonnummer och mailadress, så jag litar inte på att det inte är samma snubbe som bara har börjat köra dubbelt. Grr var det, ja.

lördag 22 november 2008

Lite ledsen

Ledsen kanske är ett starkt ord -- besviken ska vi väl säga. På samma ställe som jag ska köpa min klänning hade jag också tänkt att köpa ett armband med sötvattenspärlor och mellandelar som ser ut som M. Hur mer passande kan det bli? Det skulle jag såklart haft på mig på bröllopet. Men killen svarade: "Pearl jewellery is out of stock". De var alldeles för billiga, så jag antar att vissa saker är för bra för att vara sanna...

Men titta vad fint:

fredag 21 november 2008

Brudgummen har hjälpt till

Jag har bestämt mig för att inte ha Mikael som bollplank för alla mina idéer. Dels för att han nog inte är lika intresserad av bröllopsdetaljer som jag, men också för att jag vill se till att det som är vi förblir i fokus och att inte bröllopet tar över allt som "vi" handlar om.

Men idag när han - oväntat; Yippee!!!!!!!!! -- kom hit var han till jättestor hjälp! Jag har haft funderingar på främst en sak som har med de manliga gästerna att göra och jag fick hans synvinkel, som jag aldrig hade kommit på. Det var till stor hjälp.

Sen tittade han på några bilder jag hade sparat på karlars kläder, och vi tycker precis samma om hur vacker han ska vara :) Dessutom tycker han att "plastrong" låter ekivokt. Haha. Bara för det sätter jag in en bild på en plastrong.


Mmmm, Mikael bäst i världen!

Wedding I DO:s, and I hope you do too

Förutom att det ska vara Mikael jag gifter mig med har jag ett par andra önskemål för bröllopet (note to self: kalla det inte krav!!!!):

Det ska vara stiligt, klassiskt, stämningsfullt,


men ändå kärleksfullt, intimt, personligt.


Det ska tas mycket foton,


särskilt på det tjusiga brudparet som pussas.


Bruden måste unbedingt ha smal midja. I wish. (Tänk att jag har sett ut så!!)


Brudgummen ska vara snygg och välsansad. [check]


Det ska vara humor med (och hur mycket sätter ni på att tjejerna på bilden är med i kyrkan??? Det skriker mormoner om dem, hihi.)


Och folk måste ha snygga skor på sig.


Välvårdade naglar välkomnas. Det här är ett högtidligt tillfälle. Inga flagor i nagellacket, girls.


Ja, gästerna ska efter bästa förmåga klä upp sig. Ingen vardagskjol här inte.


En fjäderboa går också bra, bara den är smakfull.


Ser ni, tanten har till och med tagit på sig handskar! Respect :)


Sen får det gärna vara naturskönt också. Det är det, runt templet. Men hur grönt det har hunnit bli i mars vet jag inte.


Sen om det kommer nån snygg bil tackar jag inte nej. Men det är nog en dröm. Budget, ni vet.



-- Ytlig? Moi? Jag började ju med att säga att det inte var krav, det här.

torsdag 20 november 2008

DON'T:s

Här är några av mina bröllops-DON'T:s:

Ingen påklistrad "kunglighet" i slott med rustning (hellre verklig stil än låtsad klass)


Brudgummen får inte ha turban och bruden ska inte ha ring i näsan


Det ska inte giftas i flip-flops hemma i trädgården och sen återgås till vardagssysslorna


Ingen brudgum från Gökboet


Mer än underkläder på brudguummen


Inga snickarbyxor (och corsage -- tala om stilbrott!) på brudgummen, och bruden som har klätt sig så fint... That's disrespectful.


Inga vardagsklädda groomsmen (hellre inga alls än såna!!)


Men å andra sidan behöver inte uppklädda groomsmän heller vara snyggt, särskilt inte om de står med händerna i fickorna på fotot. Och the bridesmaids behöver inte ha exakt samma fotpose. Det kan tillåtas finnas rum för nån sorts liv och personlighet.


Inga solglajjer och illasittande kostymer


Tar tillbaka det där om liv och personlighet... Att bruden bestämmer kläderna är nog en bra idé, i alla fall ibland...


Så kommer vi till de övriga gästerna. INGA VARDAGSKLÄDER!!!


Inga jeans, inga ytterjackor, inga som har glömt att klippa sig.


Inget gammalt skägg.


Ingen utklädning (hoppas jag det är i a f) och inget tacky spex.


Ingen magdans (annat än av bruden nattetid och i enrum för brudgummen).


Inga läskiga så kallade performers.


Maten då. Den är också viktig. Ingen mat som är "eller nåt" as in "det här är fisk eller nåt".


Ingen kålsoppemiddag hemma i köket.


Inga caferutiga dukar och plastmuggar.


INGEN tårtmatning!!!!!!!!!!!


Ingen vacker tårta i ful furulada.


Sorry, men inga vilda ungar.


Tyvärr är heller inga getter välkomna.


Det var väl the Don't:s tror jag. Rätt rimligt och inte Bridezilla-aktigt alls...

Framsteg med klänningen

Jag mailade Kina-stället igår och ställde några frågor. Jag ville dubbelkolla sånt som inte står rent ut, t ex att klänningen ska vara fodrad mm. Jag skrev som jag brukar och fick ett gulligt svar tillbaka, där kontentan och överskriften var:

Please make dress description simple, so that we can understand clearly and make correct.

Så nu har jag slutat skriva i hela meningar och bara skrivit:
Color: White
Fabric: Matte satin
Back: Lace up
osv.

Men jag har också sagt vilket artikelnhummer jag vill ha, så ni behöver inte vara oroliga för att jag med denna knapphändiga sortens beskrivning ska lyckas få en brudklänning jag gillar. Det är bara alternativen som behöver diskuteras.

Aaaaaaaa! Som Mikael sa, förutom ringarna är det här det första som har med bröllopet att göra som faktiskt betalas för. Nu börjar det bli verklighet och inte bara planering och blogginlägg.

måndag 17 november 2008

Brangelina eller Tomcat

Här hittade jag en name generator. Däremot måste jag medge att våra namn ihopblandade som rubriken låter antingen som aliens (förnamnen) eller mediciner (efternamnen). Vad sägs om följande:

Your First Names
Akael Anjael Anjakael
Anjel Anjikael Manja
Mikanja Minja

Your Last Names
Klalergard Klarard Klard
Klarergard Klargard Klarinard
Klarird Klergard Olergan
Olergarin Olergin Olerin

lördag 15 november 2008

KÄR

Jag som aldrig har radion på blev nyss tårsamt överraskad. Den står inställt på Lugna favoriter, men det brukar bara vara samma gamla Whitney Houston-låtar, så jag ids inte lyssna. Men nu sjunger Überljuvlige Josh Groban You Raise Me Up. Den är faktiskt genial! HAN är genial!

You raise me up
so I can stand on mountains
you raise me up
to walk on stormy seas
I am strong
when I am on your shoulders
you raise me up
to more than I can be

Jag älskar Mikael så mycket! Han är den som raises me up. Han tar så god hand om mig. Är så omtänksam, hjälper mig så mycket. Till skillnad från låttexten, där man med den andres hjälp kan stå på berg, är det så att han ser till att jag INTE klättrar i bildliga berg när jag inte orkar det.

Vi ses inte varje dag, utan varannan typ. Men när vi sågs igår kändes det så längesen! Jag är inte sådär att jag saknar honom varje sekund vi är ifrån honom, snarare är det på nåt sätt lite skönt att få se sunkig ut i ensamhet och bestämma över TV:n och stereon själv, inbillar jag mig. Och jag är inte heller sådär osjälvständig att jag inte klarar mig utan honom utan går och trängtar i min ensamhet. Men igår när jag träffade honom kände jag bara hur jag genomströmmades av kärlek, att min hand aldrig ville släppa hans. Det är inte så att man inte kan vara lycklig själv men man blir så mycket lyckligare av att älska någon och att älskas.

Mikael Olergård, jag älskar dig!

För den pysselGALNE

Martha Stewart har en egen craft store där man kan köpa diverse pysselsaker. Vad sägs om att göra en egen bukett, så att man inte behöver kasta ut sin riktiga till de svältfödda fröknarna. Kostar bara $14,99, men den ovärderliga glädjen av att ha gjort en egen blomma får du gratis på köpet... [Ja, jag är sarkastisk. Inget fel på pyssel, men det finns ju normalt pyssel och pysselmani.] Fast medge att buketten är snygg! (Det är bara så att när vanligt folk ger sig på att göra den ser det inte ut som när Proffspysslarna och Stylisterna har varit på den, men det är en annan femma.)



När jag letade efter en bild av en brud som kastade sin bukett hittade jag en blogg som heter African American Brides (att en stor del av USA skulle sätta all saliv i världen i halsen om nån startade en blogg som hette Caucasian Bride är en annan historia, och en annan blogg, tillika en som jag inte tänker skriva i alla fall) där det stod om olika sätt att kasta buketten. Fattar ni, olika sätt att kasta buketten! Jag älskar USA, men ibland har de bara för lite vettigt att sysselsätta sig med!

Däremot hann mina ögon fastna på ett av sätten: Istället för att kasta buketten till vargarna bestämmer man sig för en av sina ensamstående gäster som man hoppas kommer att gifta sig härnäst, och ger buketten till henne och berättar för gästerna varför man har valt just henne. En uuuuunderbart söt idé! [Inte för att jag är osjälvisk nog att ge bort min brudbukett, men ändå. Man kan ju ha nån annan bukett om man vill incorporate den här detaljen.]

Ett annat alternativ tyckte jag också om: If the number of single guests at your wedding will be limited, why not honor the married couples that are present? You can have the DJ or bandleader have the couples that have been married five, ten, fifteen, twenty, and so on, years stand up. The couple that has been married the longest is then presented with the bouquet.

Dagens bukett rosor

När vi var i mataffären (se Überseriöst) skulle M köpa blommor till mig, men eftersom jag var med skulle jag välja dem själv. Jaja, lilla gumman... Jag var väl och petade på allt i växtväg och kunde inte bestämma mig. Den fina buketten kostade 129:- (kändes lite lyxigt på en vanlig fredag) och de cerisea rosorna såg lite ledsna ut. Men eftersom det snart är jul (!) köpte jag två röda julrosor som nu glädjer mitt vardagsrum. Det verkar som om Mikael tycker om att ge mig blommor. How lucky can a girl get?

fredag 14 november 2008

Bara en kvar!

Jag är stolt och glad och pirrig! Jag har (denna gång främst med Ellens hjälp, tack!!) äntligen bestämt mig för vilken brudklänning jag vill ha! Det är slut med Bitte hilfe... När man sover på saken och funderar på saken så blir det klarare. Det var det där med att välja ut favoriterna, analysera dem, och ta bort -- först från 13 till 8, och sen faktiskt i ett svep ner till 3 och i svindlande hastighet ner till 1 -- som funkade. Förutom att det blev "rätt" klänning, var det faktiskt också från det försäljningsstället jag helst ville ha, eftersom det finns annat där som jag ska beställa också och nu kan jag samfrakta klänningen med det andra. Nu ska jag bara maila "Jack" och gå igenom några frågor och detaljer om klänningen, och besluta vilken underkjol som blir bäst. Jag är såååååååååååå spänd och lycklig!

Och just det, ta mått också! Egentligen ska man ha underkläderna på sig som man ska ha på bröllopsdagen när man mäter sig, men jag är inte klar med det än. Det får bli lite som det blir. Men eftersom klänningen har snörning bak kan man pressa in fläsket så som det passar.

Bara för att läska er, sätter jag in två av dem det INTE blev. Jag ska ha en bolero till, om ni undrar.





P.S. Bröllopsdatumet är lite oklart -- IGEN. Fler amerikaresenärer. Väntar med spänning på besked om när det var aktuellt.

onsdag 12 november 2008

Storverk

Ellen sa ju att jag skulle ta mina favoritklänningar och ta bort en om dan tills det bara blev en kvar.

Well, jag tog just bort FEM av tretton! Ja, med mammas hjälp/smakråd, eller rättare sagt: När jag själv var osäker och tyckte: Kan man få den i satin istället för taft tro, så gjorde hon mig säker på att jag vågade Kill My Darlings. Så nu är det bara åtta klänningar kvar.

Ska jag vara så djärv att jag sätter ut dem här till allmänt beskådande, och så får ni ha åsikter? Eller vill jag att den ska vara hemlig? Hmm, såna här svåra beslut fattar man nog inte utan en Magnum, och det har jag inga hemma, så vi hörs imorgon.

Nytt namn

Härom dagen gick det upp för mig att jag faktiskt ska byta namn. Kändes helskumt! Jag tränade mig på att skriva Anja Olergård och det gick sådär. Första gången blev det Anja K ändå, av bara farten, och sen ansträngde jag mig att bestämma själv och inte låta pennan styra, och då gick det. Fast det såg underligt ut och kändes inte som min namnteckning. Här har man ju haft sin namnteckning sen man var tonåring (dvs ca 20 år) och så ska man hitta på ett nytt sätt att identifiera sig. Man ÄR inte sin namnteckning, men ni fattar.

Och bara för det satt jag imorse i sängen och sa Anja Olergård ett par gånger, för att vänja mig. Det låter fortfarande inte som om jag skulle kunna vänja mig vid att heta det, men jag vet att gifta folk gör det, så jag antar att jag inte är något onormalt exemplar (vad den saken anbelangar i alla fall) och det nog går bra det också.

Annars har dagen varit rätt tom på bröllopsaktiviteter. Om det inte räknas hit att ha varit på Diabeteskväll som Anhörig :) Mer om det på Ueberserioest.

Bröllopsresa

Det där med att resa nånstans direkt efter bröllopet säger folk att man ska, för att förlänga det roliga lite och inte bara få platt fall så att säga. Men jag har tänkt att jag jag nog inte orkar nåt märkvärdigt efter the big day. Men visst finns det resor som inte är jobbiga! Man kan åka på spa-resa t ex. Och så kan man åka på nån cool utlandsresa senare på året. Eller renovera köket :)

Nåt som heter Orbis resor specialiserar sig på några fd öststatsländer och det verkar riktigt lockande. Se bara:

tisdag 11 november 2008

Nytt datum

Vi har fått ett nytt bud på datum, högstbjudande är nu 090321. Ellen & Rob ska till USA på Church History Tour, det hade jag helt glömt av. Vi hoppas att det här datumet håller i en sådär dryga fyra månader!

Just det, måste ändra nedräknaren på bloggen!

måndag 10 november 2008

Två bra råd

Idag har jag fått två bra råd.

Det första var från Cindia, som sa att det är viktigt att tänka på sig själv, att göra bröllopet till sin egen dag, inte uppfyllandet av andras drönmmar och förväntningar. [Håller eventuellt på att fatta ett beslut som är vad jag vill och orkar men som kanske inte blir vad man känner att man "borde" göra. Så tack för puffen!]

Ellen sa att jag måste behålla det roliga. Det är flera månader kvar till bröllopet och jag får inte bli mätt på bröllop redan innan det har varit. [Det där med 5000 klänningar på Kanacca höll på att ta knäcken på mig, men nu är jag tillbaka i sadeln. Ska minnas att aldrig gå över gränsen för att det fortfarande är roligt.]

Bara för det sätter jag in en vacker bild. Gör som du vill och håll det roligt.

Dekoration att göra själv?

Tyckte den här bilden från Idémakeriet var så vacker. (Det står där hur man gör.)Kanske ska jag överge fantasin att ha makalösa cerisea blomkreationer på borden och ha grönt istället.

söndag 9 november 2008

Blev så inspirerad

Blev så inspirerad av mitt senaste inlägg att jag helt förvillade mig själv i färgernas värld.