Grattis på 4-årsdagen

Ellen och Rob firar 4-årig bröllopsdag idag, 5 maj. GRATTIS!

Eftersom Ellens favoritfärg är lila gör jag en inspirationstavla i härligt mörklila. Som klänningen jag hade på mig på bröllopet och hittade på rea på Lindex för typ 250:-. Ibland är shoppinggudarna med en!

[Ni har väl läst om de 800 000 ComHem-kunderna som blev av med bredband, TV och telefoni i några timmar igår kväll. Jag också. Hann inte färdigt ovanstående på rätt dag, men nu har jag ätligen kommit till datorn igen och sätter in det en dag för sent. Grattis på dryga 4-årsdagen :)]

Först några nostalgibilder:

Äkta nostalgifoton på Lyngåsa, som stället visst heter.

Sån här utsikt hade vi från middagen. Dundervackert.

Rob hade ett rejält finger med i spelet när han önskade sig sin favoritmat på bröllopet -- det svenskaste av svenska, smårgåstårta. De många utländska gästerna hade aldrig ätit nåt så gott och tog om flera gånger, och även vissa svenskar tyckte detta var den bästa varianten nånsin. Det var Camillas cheer-leadingkompis Pannkaksmalins systers cateringfirma som hade fixat det goda. Det var annars svårt att få catering till Dalarö för alal sa att varm mat hinner kallna på väg ut dit. mEn så ordnade det sig så internationellt och bra.

Och icketårtälskarna valde istället en dunderelak kladdkaka. Mmm. Den minns vi än.


Nu till färgerna. Ellens favoritfärg är lila, helst en mörkare lila och inte syrén. Den parades med marinblått, vilket passade väl ihop med det mörkblå havet på Dalarö, där vi firade bröllopet, samt lite äppelgrönt för vårkänsla. Ellen hatar också allt vad frills heter (klipper bort om det finns nå rosett på behån till och med). Tyvärr fick hon lite "dill" i brudbuketten och blommorna i håret, men vi hade ingen emergency sax med oss för att åtgärda det. Men i bilderna nedan har jag försökt att fånga det strikta. Inte så lätt, när jag själv gärna vill slänga in en kristallkrona eller två.

Här är i alla fall paletten:


Med tanke på hennes minimalistiska smak spyr hon på skorna nedan, men de är från Oscar de la Renta och dem tänkte jag ha på mig på hennes bröllop. Klänningen var ändå hellång så hon får stå ut. Samma med örhängena. Översta raden är min. A girl can dream. Du kan inte klona mig till dig, syrran, även om nån borde ha tagit hand om mig på 80-talet!